Sandras - Nordens Skönaste Community

Postad 2010-08-22 02:10 av Sandra Frymark

Visningar: 823 Kommentarer: 0

Har kommit hem från ännu en kräftskiva... alla har fått dille på kräftor, men det va trevligt. Kände dock att min kväll ville slutas tidigt.

Ligger i sängen och lyssnar på I love the way you lie, med Eminem och Rihanna. Sjukt bra låt..

"Just gonna stand there and watch me burn,
But that's alright because I like the way it hurts,
Just gonna stand there and hear me cry,
But that's alright because I love the way you lie,
I love the way you lie."

Gör ont när det träffar så rätt, någon annan har satt ord på det man själv tänkt eller kanske tänker.. Någon annan som har andra faktorer runt om sig men som ändå delar samma känsla som en själv.. är inte det helt fantastiskt?

Hur kan man tycka om när något gör ont i själen? Tror att det handlar om att man känner, vad man än känner så är det bra.. Känslan finns där och det betyder att man lever.

Förut kände jag ingenting och då är man död fast man lever med andra människor.. det är helt surealistiskt. Så länge man känner betyder det att man lever och fungerar... fantastiskt.

Nu ska jag sitta och känna hur hjärtat vrider sig några varv för att sen somna i tron om att livet handlar om kärlek och ödmjukhet.

Godnatt vänner.

do you know? ... really?

Postad 2010-08-15 19:54 av Sandra Frymark

Visningar: 1198 Kommentarer: 0

Guys, You think you know... But you really have no idea!

Dykare eller kanske bli en lax?

Postad 2010-08-03 19:50 av Sandra Frymark

Visningar: 1641 Kommentarer: 0

Jag kanske är kräsen vad vet jag, men är så jävla trött på att jobba med nåt som egentligen inte har någon mening, förutom att tjäna mer pengar..

Jag älskar vatten och skulle vilja ha ett jobb där man har som mål att få en bättre miljö... kustbevakningen känns som ett självklart val då, men då måste jag åka ner till chalmers och plugga i ett år för att kunna söka. Är det verkligen så att man måste plugga för att kunna göra det man vill?

Men det verkar vara så med det mesta tyvärr...

Jag hatar att plugga och rätta in mig i ledet, freespirit, ah visst, men kom igen måste man rätta sig efter någons dumma regler?

Tycker att plugga är överreklamerat, jag kan ha fel men det skulle ta emot att behöva plugga.

Jag vill inte sitta inne på ett kontor och pilla i papper, jag vill vara ute och se saker, bli en rikare människa.

Men får panik när jag inte känner att jag gör någon verklig nytta, serriöst om man ska tjäna pengar och nu snackar jag verkligen tjäna storlönen då sitter man inte och jobbar åt någon annan?!

Ne nu får det vara nog, antingen jobba med något som ger mig livskvalitet och då kan jag acceptera en dåligt lön eller så ska man tjäna så mycket pengar att man kan torka sig i arslet med några laxar åt gången, då kan man nog stå ut med ett slav tråkigt jobb ett tag.

Nu måste jag ut och gå, får panik på riktigt...

Man behöver inte veta hur man ska ni målet, man behöver bara veta att man ska komma dit.

Kelly Slater, vet han om hur bra han har det?

Maila honom annars!

SPONSRADE LÄNKAR

Just that feeling.

Postad 2010-07-30 11:45 av Sandra Frymark

Visningar: 1790 Kommentarer: 0

Det finns en känsla som vissa känner, dom som inte känner den bryr sig kanske inte så mycket... är inte så rädda för att förlora det dom har.

Jag får känslan ibland, hatar det... betyder det att jag bryr mig lite för mycket? Att jag är för medveten om att livet kan ändras utan förvarning?

Många säger att alla behöver bekräftelse, vissa mer andra mindre... jag behöver det bara från en. Det borde väl räcka? Men räcker inte för alla... vad beror det på?

Inget är fel och inget är rätt... klurigt.. men det är väl så människan fungerar, komplex och ett stort behov av bekräftelse.

Nu orkar jag inte tänka på det längre.. ni som vet ni vet, ni andra behöver inte spekulera.

Signar ut.

Difference..

Postad 2010-07-25 12:18 av Sandra Frymark

Visningar: 2058 Kommentarer: 0

Det kommer alltid att vara en skillnad...

Vems skillnad är du?

SPONSRADE LÄNKAR

Kärlek är vad det handlar om.

Postad 2010-07-08 03:30 av Sandra Frymark

Visningar: 3127 Kommentarer: 0

Mycket har hänt inom loppet av typ en månad, men jag är lyckligare nu än på mycket mycket länge. Jag älskar mitt liv, bor med två underbara killar, skrattar och älskar varje dag. När jag vaknar varje morgon så finns det inga problem.

Kärlek åt allt och alla, vi satt vid slussen idag på kajen och träffade Pekka, en hemlös som bott under slussen i 24 år. Han va 60 men såg ut som 40, helt sjukt hur någon som lever ett hårt liv kan se så pass mycket yngre ut. All respekt åt Stockholms hemlösa, vi har ingen aning om hur dom lever eller vad dom gått igenom. Dom har mer självinsikt än de flesta av oss..

Satt och funderade, jag har inte gjort dom resor som dom flesta har gjort i min ålder, backpacking, charter etc. Bittert som det låter har jag fått stå mitt kast och gjort annat, på nåt sätt känner jag mig gammal när jag tänker tillbaka. Får höra ofta att det är svårt att greppa hur min situation har varit, "för jag är ju så ung". Men jag behöver inte förklara mig, de som förstår, förstår, ni andra kan bara spekulera. Jag nöjer mig.. behöver inte dementera det.

Jag ångrar inte ett steg jag tagit, dumma beslut som gjorts eller de saker som har sårat mig själv.

För det gör att jag är den Sandra som jag är idag, sjukt nöjd och insiktsfull.

Ödmjukheten har träffat mig.

Med kärlek klarar man allt, kärlek för livet, havet, hoppet, drömmar, människor.. vad det än kan vara.

Nu vaknar jag varje morgon med ett leende på läpparna, han som får mig att skrika av lycka tittar på mig varje dag med kärlek i ögonen. Kristian du är allt och lite till... kommer ett hyllningstal någon gång jag lovar. Ni har ingen aning hur bra allt känns, this is it peeps!

För alltid känns för kort.