Hösten är här och får du välja så inleder du den med två lugna, totalt händelselösa veckor. Nu passar det fint med mysiga kvällar tillsammans med älsklingen eller goda vänner, det är dags för filosofiska samtal, varm gemenskap och klassiska filmer. Du är harmonisk och balanserad. Njut.

kärlek/sex 5
kul/nöjen 4
tur/pengar 3

Hihi, har ju totalt glömt att visa er bilderna sedan stugan. Ibland behöver man bara komma ifrån allting, och detta ställe är det absolut ultimata stället att vila upp sig och komma ifrån allt. Inga grannar, bara omringad av natur och en fin sjö. På kvällen blev det vin och skratt, och lite mer skratt. Och dagen efter så drömde jag mig bort i en bok hela dagen tills kvällssolens strålar inte ville värma mig längre. Ibland är det bara skönt att koppla bort verkligheten. Efteråt känner man sig alltid som nyfödd, som om inget i hela världen kan stoppa än.

Det blev vin, dans, skratt och efterfest med livemusik tills sent igår. Ikväll har jag gått runt i en badrock, tuggat upp ett helt tuggummipaket och känt mig precis lika olycklig som Bridget Jones. Nu sitter jag och dricker varm choklad och försöker hitta lite peace i själen till att sova. Men tankarna snurrar som om de aldrig ska sluta.

Det vänder nog imorgon.

Ett liv på andra planeter? Om universum är oändligt. Varför skulle just Jorden få liv på sin planet? Så, logiskt tänkande så finns det liv någonannanstans. om det så bara är bakterier eller gröna ailens. ha ha!
Ett liv före/efter detta? Man vill ju tro att det inte bara blir svart, att det finns något mer. Men har ni någonsin fått en känsla av att ni känner er så otroligt hemma på en plats som ni aldrig satt er fot på förut? Många säger att om man får en sådan känsla så kan det mycket väl hända att man haft ett tidigare liv på denna plats. Samma sak med personer man nyss mött, men det kan kännas som man känt dem en evighet. Att de kan vara personer som man haft en relation med tidigare om det så handlar om vänskap, kärlek, syskon eller förälder. Men det är vad de säger. Så svårt att ta ställning till något sådant som man aldrig kommer att få reda på.
Andlighet? Det är något jag starkt tror på. Alltså inte att döda människor går runt som osynliga spöken. Utan mer på att man kan känna av människors energier. Att till exempel en familj som haft det svårt med fattigdom och sjukdomar, att denna tunga energi kan sätta sina spår på denna plats.

Skyddsänglar? Det är något jag verkligen vill tror på! Dels för att man känner sig tryggare i situationer man känner att man kanske behöver lite extra hjälp i livet. Men också pga att jag upplevt en situation då jag var liten. Inget jag vill berätta om här. Men då är jag stensäker på att vi hade änglavakt. Det handlade inte bara om turen.

Sms från C - Folk går i halsduk och mössa! Sommaren är över!

Livet är inte ett problem som ska lösas,

utan en verklighet som ska upplevas.

Det flyter, och det går bättre än vad jag trodde. Mina matematik skills har aldrig varit bra, men om jag ska plugga vidare så måste jag klara mig igenom denna Matte B kurs som jag nu kör på distans. Trodde jag skulle köra fast på en gång, men det känns som någon hjälper mig lite. Går in i min hjärna och sätter ihop siffrorna rätt istället för att det ska bli en enda röra och att jag bara flummar ihop allt. Eller så är det så, när jag har bestämt mig för att klara något så går det. Vågar inte ta ut något i förskott nu, men jag är så glad för att jag klarar det här själv. Så jag kan sätta ihop min tid själv och slippa anpassa mig till lektioner som är alltid så dumt utlagt på schemat tidsmässigt. Eller något ufo till lärare. Nu kan jag koncentrera mig på riktigt. Utan några moment som stör.

Nu stänger jag in mig med hög musik och min mattebok tills ikväll, då kör vi streetdance. Lite rolig belöning för en hård dag med tusen siffror.

Jag satt på en bänk inne i stan efter ett möte, och väntade på att möta upp min vän. Då en mycket udda äldre man kommer fram och säger att han har vandrat så långt så han fått sår på fötterna. Helt utan ögonkontakt, han bara stirrar ner på sina egna skor. Han kallpratar lite. Säger några få ord. Det märks att han är en mycket ensam man, folk är rädd för honom för att han inte är som alla andra. Men man märker tydligt att han är en god människa. Jag kan se det. Han vill inget ont. Det räcker bara med att man skänker honom ett leende så är han nöjd. Det är det han överlever på. Men får det inte så ofta. Eftersom folk kollar på honom som en äcklig människa utan hem.

Jag säger: Oj då, då är det nog dags för dig att sätta dig och vila någonstans. Du får ha en bra dag!

Och han släpper blicken från sina skor och kollar upp på mig med världens största leende, och säger d-d-detsamma. och sträcker på ryggen och går sin väg.

Här ligger jag och Ante och ser film. Klockan bara drar iväg. Han ringde igår kväll och ville att jag skulle komma hit och träffa honom för att han saknade sin syster. Hihi, söta lillebror. Vi är så lik han och jag, känner igen mig mycket i honom. Speciellt hur jag var när jag själv var liten. Skulle göra allt för honom. Han är guld. Min fina lillebror.

Tänk när han kommer upp i tonåren. Vilket är bara om ett par år. Jag hoppas verkligen att jag kommer bli en person han kan vända sig till och berätta saker som han inte kan prata med någon annan med. Eller komma till mig och berätta hyss han och hans polare haft för sig, som han gärna inte berättar för mamma eller pappa, så jag istället kan hålla koll vad han har för sig. Fast det är klart, tveksamt att den värsta sanningen kommer fram. Jag hoppas i alla fall att han blir en skötsam grabb. Han är för smart för något annat. Men grupptryck är hårt.

Godnatt i alla fall, dröm sött!

Frekväll blev det en god middag ute på altan och vin med min fina vän. Satt ute tills natten, pratade och lyssnade på musik tills vinet började rinna ner lite för fort och även om vi skulle jobba dagen efter så kändes allt "skitsamma, klart vi pallar upp imorgon", så vi drog hit några killkompisar till henne och satt vaken enda till 5 på morgonen och pratade och drack lite mer. Var ju verkligen hur kul som helst när klockan ringde kl 10 och man var tvungen att sticka iväg på jobbet, med världens huvudvärk, trött och helt totalt snurrig. Och med en förkylning. Jag tror jag stod och sov i duschen i en hel evighet innan jag drog och lämnade de andra här sovandes.

Så efter jobbet bestod hela dagen hemma, även om jag egentligen tänkte dra ut så kändes det som en smartare alternativ att stanna hemma och sova.

Efter ett par glas vin, kan man se ut så här. 

Solen har äntligen varit varm idag! Jag som trodde att hoppet var ute för en fortsatt sommar på stranden. Men där hade jag fel, hoppas det håller i sig. Fast idag har jag faktiskt inte legat på någon strand. Har istället flygit runt överallt, svettig och äcklig med världens huvudvärk. (För dålig på det här som kallas vatten). Så jag hinkade i mig några liter när jag kom hem, så huvudvärken släppte ganska snabbt ändå.

Nu sitter jag och kikar runt efter lite inspiration till mitt drömhus. JA! För man får faktiskt drömma. Om jag kunde så skulle jag bygga och designa mitt eget hus från grunden och varenda liten vrå skulle vara genomtänkt. Förstå vad roligt om man hade möjlighet till det?