Translate into english
Vem är Marie Picasso ? Jag är tänkare som välkomnar nya insikter och erfarenheter och som finner harmoni i naturen och med att gå min egen väg. Jag älskar musik och ser det som medicin för själen. Djur ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag skriver om mina funderingar kring livet, mina tankar om det mesta, lite skoj och om vad som händer i mitt liv, som kärleken, jobb och min fritid! This is me ! Mail: mariepicasso@mail.com
Arkiv 2010
Arkiv 2009
Arkiv 2008
Topplistor
Mest lästa
Mest
kommenterade
kommenterade
Senaste inläggen
Favoritbloggar
Stjärnbloggare
Senast uppdaterade
Vi har suttit här ikväll och pratat gamla minnen, och kom då in på hur jag förlorade min "bästa"vän...
Så länge jag kan minnas så var min bästa vän en tjej som hette Jenny. Vi hade inte en vanlig vänskap, utan vi var som systrar, hon var som en i familjen och hon hade tom nyckel till vårat hem. Vi delad precis alla tankar och pratade om allt. Hon hade ett krävande jobb där hon alltid hade en glad utsida, och det var hos mig som hon lät tårarna rinna. Vi var galna tillsammans, busade, pratade om problem, och vi var säkra på att våran vänskap skulle vara livet ut. Skulle kunna sitta i timmar och berätta om allt vi gått igenom tillsammans. Vi var som Piff och Puff, och kärleken jag kände för henne var stor, och vice versa. Sen kom den där dagen då jag fick ett telefonsamtal...
-Hej, det här är Adam Alsing, vad gör du ?
( Jag var 22 år, bodde tillsammans med 2 andra tjejer i en etta i gurkstaden Västerås och stod och lagade middag till oss)
Jag- Ehh, nää, vem är det ? är det något skämt ??
Han- nej, det är jag och jag undrar om du vill gå in i Big brother huset ??
jag- nää lägg av, Nej det vill jag inte...skämtar du ??
Samtalet fortsatte och jag fattade inte hur han visste vem jag var och hur han hade mitt nummer osv. Han sa att han sett en bild på mig och ville kolla om jag ville gå in i huset...
jag sa nej fler gånger då min tanke aldrig slagit mig att jag skulle vara med i en dokusåpa, då jag varken sökt till programmet eller gått i dom tankarna. ( jag jobbade på IKEA och på en klubb som hette Pluto då )
Vi lägger på och han säger att jag ska få smälta det lite och tänka på saken. Jag ringde förstås upp mina föräldrar som tyckte det lät jätte kul. ( Det var ju 2:säsongen och fortfarande ganska nytt, och då 1:a säsongen gick smärtfritt förbi, så hur farligt kunde det vara ?säger mamma.) Min syster Veronika hoppade av glädje då hon var så trött på sina rutiner då hon efter sin hjärnblödning tyckte att livet stod still och sa ordagrant att : Fasen lill-syrran, jag e uttråkad, gå in så jag får ha " lite kul ".
Jag var fortfarande tveksam men fick stöd från alla håll, mina vänner tyckte det lät jätte kul, och "vilken kul erfarenhet Marie "
Jag kommer ihåg min mammas ord än idag : Marie, måste du se allt i svart eller vitt ( då jag sa att : Jag vill ju sjunga och satsa på musiken, tänk om jag nu blir "igenkänd "för detta istället och det skulle förstöra ) Mamma tyckte att jag skulle slappna av lite och att det skulle vara kul för mig med lite ombyte från att jobba dubbla jobb.
Efter samtal från Adam varje dag i 4 dagar så tackade jag tillslut JA, men andan i halsgropen ska väl tilläggas. Hade inga tankar kring hur det skulle vara eller vad som skulle ske, utan jag var bara där och då.
Det var 3 tjejer som skulle komma in samtidigt och 2 skulle röstas ut efter 2 veckor, så jag tänkte bara på att jag skulle vara kvar i 2 veckor, och hur farligt kan det va ??
Man var nervös, allt var nytt och det blev fest. Vi drack och alla blev berusade. Jag blev riktigt berusad, ( om nervositeten och att jag hade struma men ännu inte fått medicin hjälpte till att bli ännu mer berusad kommer vi ju aldrig veta )
Dagarna gick och vi började bli vana att vara i huset, jag fick "känslor "snabbt, snabbt , snabbt ( alldeles för snabbt ) för en kille ( och ska jag vara ärlig så hade jag redan sagt till mina kompisar innan jag gick in i huset att jag tyckte han var "het " min stil, långt ifrån min stil idag men då var det så.
Då det redan blivit ett annat par i huset ( och det visste jag då jag tittade på programmet med mina tjejvänner på kvällarna) och dom gullade och gjorde "vad man nu gör när man är kär " så kändes det inte så konstigt att göra detsamma. ( såklart att man tänkte, men allt annat, " världen " utanför den var helt plötsligt så jäkla lång borta ) För er som inte varit instängda sådär så är det ju helt omöjligt att förklara, men ska jag var ärlig så utav alla som var i huset när jag va där så hade alla utom 1 person någon form av "kärleksakt " i huset, men sen är det kanske inte alla som tittarna får ta del av..
Hursom dagarna gick, och man levde på i huset, precis som man gör hemma, förutom att man bara har vissa personer att ty sig till och inga tidningar, inga pennor, musik, tv, man är helt enkelt avstängd från omvärlden.
det uppstod bråk och jag fick försvara mig ganska hårt, det skrattades och det busades, spelades basket och trixades med uppdrag...
Jag var kär, helt klart, då och där var 22 åriga (ganska naiva )Marie var kär.
Det började pratas om förlovning, ( ja, jag vet, helt absurt, men så var det ) och jag sa väldigt tydligt att jag inte ville göra det i huset. Jag ville inte ha det så, utan se först om vi kunde leva ett liv utanför husets väggar och sen så skulle jag absolut kunna tänka mig det.. ( Hade jag gjort samma sak idag ?? NEJ, haade jag tänkt mera och mindre följt mitt hjärta ? ABSOLUT )
Jag tycker att produktionen borde ju veta att jag inte ville göra det i huset, men så en dag så kommer jag ut på utegården, och det är blommor överallt, choklad, ballonger, musik strålar ut ur högtalarna och "han" ville att jag skulle sätta mig i bubbelpoolen. Jag minns än idag att jag inte riktigt visste vart jag skulle titta eller säga, jag skämdes men jag var alldeles för Snäll, Mesig kalla det vad du vill för att säga att : NEJ, jag vill inte detta här och nu, utan jag satt mig där, pussade och kramade och satt på mig ringen på fingret,,, efter det var klart så kändes det bättre, det var över och..ja gjort e gjort....
Jag levde vidare i huset och sen blev jag uttröstad så småningom..mycket hände ju mellan varven men kan ju inte skriva om allt...
Vi fortsatte våran relation och var tillsammans i 1 år, tils jag avslutade förhållandet, inte för att något egetligen var fel, utan för att jag helt enkelt tappade mina känslor, som vilket förhållande som helst.
Men nu till min "bästa" vän...
När man blir uttröstad så är det alltid vänner , familj osv i studion för att ta emot dig när du kommer. När jag kommer ut så är inte Jenny där, utan min familj och en annan vän ( vilket jag var jätte tacksam över ) men ändå så undrade jag vart Jenny var. ( vi fick ju skriva dagböcker i huset och jag skrev alltid till "tjejjerna " och mest till Jenny hur mycket jag längtade efter min bästa vän...och var helt säker på att dom skulle vara på plats, och att vi skulle kramas och bara ta igen tiden, mysa helt enkelt, precis som det varit för alla andra som åkt ut. Men så blev det inte....
Jag ringde mina 2 bästa vänner på kvällen och ingen var dirket glad att jag ens kommit ut, jag kände mig förvirrad men framförallt väldigt ensam.
Det var vänner som kännt mig hela livet och vänner som gjort så mycket sjuka galna saker både i nyktert tillstånd och på fyllan att deras föräldrar skulle sätta kaffet i strupen, men ingen fanns där...
Jag försökt flera gånger ringa till Jenny och ville ju såklart se min bästa vän, min vapensyster, den tjej som när jag låg och sov en natt i min säng satt på sin kille på min toalett, och jag bara skrattade och tänkte : hon e ju inte klok " men hon är min bästa vän så vem bryr sig.. den tjejen som jag älskade, med och utan brister, med och utan galna upptåg, den tjejen ville jag träffa men hon vände mig ryggen...
Hennes familj pressade henne hårt att hon inte skulle ha något med mig att göra, eller om jag får tro ( LÄS VET ) så var det hennes far, en idiot om ni frågar mig, en riktig översittare som sårade mig riktigt hårt en gång..men skit i det nu..
Hon valde att inte stå upp för mig som vän, utan vek sig för att hennes pappa skulle bli nöjd. Hon började förmodligen tro det själv också, att jag typ mördat någon, för det verkligen så det kändes. Det kändes som att jag verkligen hade knivhuggit någon till döds eller pissat på någons grav..
Hon ville inte längre vara en del av mitt liv för att ...VAD ?? Att ett täcke rörde sig då och då och att jag drack öl som alla andra 20 åringar ?? Är ju inte ens i närheten av vad hon själv gjort under hennes unga, glada dagar så jag kan tyvärr inte fatta grejen, är det det som kallas DUBBELMORAL ??
Jag såg henne aldrig efter det, och jag var så fruktansvärt ledsen väldigt länge, som att jag förlorat en stor bit av mig själv, min bästa vän var borta !
Ett och ett halvt år senare så jobbade jag på Megastore, en skivaffär i stockholm. Det var runt jul och det var galet mycket kö, helt plötsligt står hon framför mig, och jag kände hur mina tårar började rinna...
Hon frågade om vi inte kunde ses och vi träffade på kvällen.. Hon berättade om hur ledsen hon var, och att hon förstod att vi " inte kunde vara tillbaka på samma plats " men att hon ville göra det hon kunde för att jag skulle få förtroendet tillbaka för henne. Hon hade saknat mig jätte mycket, och var så ledsen över det hon låtitt mig gå igenom...
Vi bestämde att hon skulle ringa mig och att vi skulle se snart igen. Hon hörde aldrig av sig efter det, och jag ska säga att då, DÅ, JUST DÅ, så rann all min kärlek, eller förstålse för henne bort...Som att bli slagen i ansiktet än en gång..
Något år efter det så ringer det på mobilen när jag går längs med hornsgatan, hon frågar om det var jag som gick just på hornsgatan för att hon varit på bussen som precis kört förbi, hon var jätte glad, men jag, jag kände bara : NOLL, INGENTING !!
Jag fick höra att hon varit på min turnepremiär i Västerås efter IDOL-finalen...jag kände ingenting, och jag kan inte undgå att tänka: Undra hur det känns nu ? för henne ?? Inte pga av att jag vann idol, utan pga av att hon sumpade den finaste vänskap hon någonsin haft.... FÖR VAD ??
Jag gick vidare, och har idag fantastiska vänner som jag VET aldrig skulle dömma mig för ett sketet tv-program, för dom VET vem jag är !
Om hon så skulle böna och be om att bli vänner igen så skulle jag ALDRIG ta in henne i mitt liv igen....SÅ är det !!
Och jag hoppas att hennes far, som en gång drev mig till tårar i 30 mil, sitter hemma på sin höga stol och skämms över att en vuxen människa kan vara så jävla dum !
Alla är vi bara människor, och är inte meningen med livet att vi ska lära oss av våra misstag, att vi ska växa som människor, och utvecklas ??
Ingen är fulländad som 20 åring och heller inte som 50 åring, och det visade Jennys pappa otroligt väl !!
Det här var en bit från mitt liv.....
Jag söker inge sympatier, hell NO och jag har gjort saker i mitt liv som jag aldrig kommer kunna förklara, för att jag kommer alltid tänka : VA FAN tänkte du på Marie ! MEN, jag lär mig och jag gör inte om samma misstag 2 gånger, och det tycker jag är huvudsaken. För mig, för dig, för alla, och tro mig, jag har redan i 7 år betalat ett högt pris, jag är klar med det nu !
Hellre kärlek i BB huset än att dö som en översittare !
Sov gott Marie
Så länge jag kan minnas så var min bästa vän en tjej som hette Jenny. Vi hade inte en vanlig vänskap, utan vi var som systrar, hon var som en i familjen och hon hade tom nyckel till vårat hem. Vi delad precis alla tankar och pratade om allt. Hon hade ett krävande jobb där hon alltid hade en glad utsida, och det var hos mig som hon lät tårarna rinna. Vi var galna tillsammans, busade, pratade om problem, och vi var säkra på att våran vänskap skulle vara livet ut. Skulle kunna sitta i timmar och berätta om allt vi gått igenom tillsammans. Vi var som Piff och Puff, och kärleken jag kände för henne var stor, och vice versa. Sen kom den där dagen då jag fick ett telefonsamtal...
-Hej, det här är Adam Alsing, vad gör du ?
( Jag var 22 år, bodde tillsammans med 2 andra tjejer i en etta i gurkstaden Västerås och stod och lagade middag till oss)
Jag- Ehh, nää, vem är det ? är det något skämt ??
Han- nej, det är jag och jag undrar om du vill gå in i Big brother huset ??
jag- nää lägg av, Nej det vill jag inte...skämtar du ??
Samtalet fortsatte och jag fattade inte hur han visste vem jag var och hur han hade mitt nummer osv. Han sa att han sett en bild på mig och ville kolla om jag ville gå in i huset...
jag sa nej fler gånger då min tanke aldrig slagit mig att jag skulle vara med i en dokusåpa, då jag varken sökt till programmet eller gått i dom tankarna. ( jag jobbade på IKEA och på en klubb som hette Pluto då )
Vi lägger på och han säger att jag ska få smälta det lite och tänka på saken. Jag ringde förstås upp mina föräldrar som tyckte det lät jätte kul. ( Det var ju 2:säsongen och fortfarande ganska nytt, och då 1:a säsongen gick smärtfritt förbi, så hur farligt kunde det vara ?säger mamma.) Min syster Veronika hoppade av glädje då hon var så trött på sina rutiner då hon efter sin hjärnblödning tyckte att livet stod still och sa ordagrant att : Fasen lill-syrran, jag e uttråkad, gå in så jag får ha " lite kul ".
Jag var fortfarande tveksam men fick stöd från alla håll, mina vänner tyckte det lät jätte kul, och "vilken kul erfarenhet Marie "
Jag kommer ihåg min mammas ord än idag : Marie, måste du se allt i svart eller vitt ( då jag sa att : Jag vill ju sjunga och satsa på musiken, tänk om jag nu blir "igenkänd "för detta istället och det skulle förstöra ) Mamma tyckte att jag skulle slappna av lite och att det skulle vara kul för mig med lite ombyte från att jobba dubbla jobb.
Efter samtal från Adam varje dag i 4 dagar så tackade jag tillslut JA, men andan i halsgropen ska väl tilläggas. Hade inga tankar kring hur det skulle vara eller vad som skulle ske, utan jag var bara där och då.
Det var 3 tjejer som skulle komma in samtidigt och 2 skulle röstas ut efter 2 veckor, så jag tänkte bara på att jag skulle vara kvar i 2 veckor, och hur farligt kan det va ??
Man var nervös, allt var nytt och det blev fest. Vi drack och alla blev berusade. Jag blev riktigt berusad, ( om nervositeten och att jag hade struma men ännu inte fått medicin hjälpte till att bli ännu mer berusad kommer vi ju aldrig veta )
Dagarna gick och vi började bli vana att vara i huset, jag fick "känslor "snabbt, snabbt , snabbt ( alldeles för snabbt ) för en kille ( och ska jag vara ärlig så hade jag redan sagt till mina kompisar innan jag gick in i huset att jag tyckte han var "het " min stil, långt ifrån min stil idag men då var det så.
Då det redan blivit ett annat par i huset ( och det visste jag då jag tittade på programmet med mina tjejvänner på kvällarna) och dom gullade och gjorde "vad man nu gör när man är kär " så kändes det inte så konstigt att göra detsamma. ( såklart att man tänkte, men allt annat, " världen " utanför den var helt plötsligt så jäkla lång borta ) För er som inte varit instängda sådär så är det ju helt omöjligt att förklara, men ska jag var ärlig så utav alla som var i huset när jag va där så hade alla utom 1 person någon form av "kärleksakt " i huset, men sen är det kanske inte alla som tittarna får ta del av..
Hursom dagarna gick, och man levde på i huset, precis som man gör hemma, förutom att man bara har vissa personer att ty sig till och inga tidningar, inga pennor, musik, tv, man är helt enkelt avstängd från omvärlden.
det uppstod bråk och jag fick försvara mig ganska hårt, det skrattades och det busades, spelades basket och trixades med uppdrag...
Jag var kär, helt klart, då och där var 22 åriga (ganska naiva )Marie var kär.
Det började pratas om förlovning, ( ja, jag vet, helt absurt, men så var det ) och jag sa väldigt tydligt att jag inte ville göra det i huset. Jag ville inte ha det så, utan se först om vi kunde leva ett liv utanför husets väggar och sen så skulle jag absolut kunna tänka mig det.. ( Hade jag gjort samma sak idag ?? NEJ, haade jag tänkt mera och mindre följt mitt hjärta ? ABSOLUT )
Jag tycker att produktionen borde ju veta att jag inte ville göra det i huset, men så en dag så kommer jag ut på utegården, och det är blommor överallt, choklad, ballonger, musik strålar ut ur högtalarna och "han" ville att jag skulle sätta mig i bubbelpoolen. Jag minns än idag att jag inte riktigt visste vart jag skulle titta eller säga, jag skämdes men jag var alldeles för Snäll, Mesig kalla det vad du vill för att säga att : NEJ, jag vill inte detta här och nu, utan jag satt mig där, pussade och kramade och satt på mig ringen på fingret,,, efter det var klart så kändes det bättre, det var över och..ja gjort e gjort....
Jag levde vidare i huset och sen blev jag uttröstad så småningom..mycket hände ju mellan varven men kan ju inte skriva om allt...
Vi fortsatte våran relation och var tillsammans i 1 år, tils jag avslutade förhållandet, inte för att något egetligen var fel, utan för att jag helt enkelt tappade mina känslor, som vilket förhållande som helst.
Men nu till min "bästa" vän...
När man blir uttröstad så är det alltid vänner , familj osv i studion för att ta emot dig när du kommer. När jag kommer ut så är inte Jenny där, utan min familj och en annan vän ( vilket jag var jätte tacksam över ) men ändå så undrade jag vart Jenny var. ( vi fick ju skriva dagböcker i huset och jag skrev alltid till "tjejjerna " och mest till Jenny hur mycket jag längtade efter min bästa vän...och var helt säker på att dom skulle vara på plats, och att vi skulle kramas och bara ta igen tiden, mysa helt enkelt, precis som det varit för alla andra som åkt ut. Men så blev det inte....
Jag ringde mina 2 bästa vänner på kvällen och ingen var dirket glad att jag ens kommit ut, jag kände mig förvirrad men framförallt väldigt ensam.
Det var vänner som kännt mig hela livet och vänner som gjort så mycket sjuka galna saker både i nyktert tillstånd och på fyllan att deras föräldrar skulle sätta kaffet i strupen, men ingen fanns där...
Jag försökt flera gånger ringa till Jenny och ville ju såklart se min bästa vän, min vapensyster, den tjej som när jag låg och sov en natt i min säng satt på sin kille på min toalett, och jag bara skrattade och tänkte : hon e ju inte klok " men hon är min bästa vän så vem bryr sig.. den tjejen som jag älskade, med och utan brister, med och utan galna upptåg, den tjejen ville jag träffa men hon vände mig ryggen...
Hennes familj pressade henne hårt att hon inte skulle ha något med mig att göra, eller om jag får tro ( LÄS VET ) så var det hennes far, en idiot om ni frågar mig, en riktig översittare som sårade mig riktigt hårt en gång..men skit i det nu..
Hon valde att inte stå upp för mig som vän, utan vek sig för att hennes pappa skulle bli nöjd. Hon började förmodligen tro det själv också, att jag typ mördat någon, för det verkligen så det kändes. Det kändes som att jag verkligen hade knivhuggit någon till döds eller pissat på någons grav..
Hon ville inte längre vara en del av mitt liv för att ...VAD ?? Att ett täcke rörde sig då och då och att jag drack öl som alla andra 20 åringar ?? Är ju inte ens i närheten av vad hon själv gjort under hennes unga, glada dagar så jag kan tyvärr inte fatta grejen, är det det som kallas DUBBELMORAL ??
Jag såg henne aldrig efter det, och jag var så fruktansvärt ledsen väldigt länge, som att jag förlorat en stor bit av mig själv, min bästa vän var borta !
Ett och ett halvt år senare så jobbade jag på Megastore, en skivaffär i stockholm. Det var runt jul och det var galet mycket kö, helt plötsligt står hon framför mig, och jag kände hur mina tårar började rinna...
Hon frågade om vi inte kunde ses och vi träffade på kvällen.. Hon berättade om hur ledsen hon var, och att hon förstod att vi " inte kunde vara tillbaka på samma plats " men att hon ville göra det hon kunde för att jag skulle få förtroendet tillbaka för henne. Hon hade saknat mig jätte mycket, och var så ledsen över det hon låtitt mig gå igenom...
Vi bestämde att hon skulle ringa mig och att vi skulle se snart igen. Hon hörde aldrig av sig efter det, och jag ska säga att då, DÅ, JUST DÅ, så rann all min kärlek, eller förstålse för henne bort...Som att bli slagen i ansiktet än en gång..
Något år efter det så ringer det på mobilen när jag går längs med hornsgatan, hon frågar om det var jag som gick just på hornsgatan för att hon varit på bussen som precis kört förbi, hon var jätte glad, men jag, jag kände bara : NOLL, INGENTING !!
Jag fick höra att hon varit på min turnepremiär i Västerås efter IDOL-finalen...jag kände ingenting, och jag kan inte undgå att tänka: Undra hur det känns nu ? för henne ?? Inte pga av att jag vann idol, utan pga av att hon sumpade den finaste vänskap hon någonsin haft.... FÖR VAD ??
Jag gick vidare, och har idag fantastiska vänner som jag VET aldrig skulle dömma mig för ett sketet tv-program, för dom VET vem jag är !
Om hon så skulle böna och be om att bli vänner igen så skulle jag ALDRIG ta in henne i mitt liv igen....SÅ är det !!
Och jag hoppas att hennes far, som en gång drev mig till tårar i 30 mil, sitter hemma på sin höga stol och skämms över att en vuxen människa kan vara så jävla dum !
Alla är vi bara människor, och är inte meningen med livet att vi ska lära oss av våra misstag, att vi ska växa som människor, och utvecklas ??
Ingen är fulländad som 20 åring och heller inte som 50 åring, och det visade Jennys pappa otroligt väl !!
Det här var en bit från mitt liv.....
Jag söker inge sympatier, hell NO och jag har gjort saker i mitt liv som jag aldrig kommer kunna förklara, för att jag kommer alltid tänka : VA FAN tänkte du på Marie ! MEN, jag lär mig och jag gör inte om samma misstag 2 gånger, och det tycker jag är huvudsaken. För mig, för dig, för alla, och tro mig, jag har redan i 7 år betalat ett högt pris, jag är klar med det nu !
Hellre kärlek i BB huset än att dö som en översittare !
Sov gott Marie
Lite bilder från dagen...
Det var varmt och mysigt och Sigge var heeelt galen och hade jätte kul !
Det var så vackert där och ett ställe jag absolut kommer besöka igen !
Hoppas ni har en toppen kväll !
Puss Picasso !
Det var varmt och mysigt och Sigge var heeelt galen och hade jätte kul !
Det var så vackert där och ett ställe jag absolut kommer besöka igen !
Hoppas ni har en toppen kväll !
Puss Picasso !
Nu ska vi åka iväg till en strand och ha det gött. Syrran tjatar hela tiden om att den e mysigare å bättre än utomlands och att jag alltid kommer välja Umeå hädanefter och inte typ Grekland :)
Sigge ska ju såklart med, ni vet han " Trosfetischen". Får se om man få ha sin bikini ifred eller om han passar på när man ligger avslappnad på nyinköpta solsängarna..viippss, å se blev man en naken tysk :)
Finns heller ingen toa där, så..........hmm.........
SIGGEEEEEEE, AR DU TÖRSTIG ???? haha nä fyyfaaan Marie, inte ens kul jue :)
Nu måste jag fixa ordning så vi kommer iväg....M
Sigge ska ju såklart med, ni vet han " Trosfetischen". Får se om man få ha sin bikini ifred eller om han passar på när man ligger avslappnad på nyinköpta solsängarna..viippss, å se blev man en naken tysk :)
Finns heller ingen toa där, så..........hmm.........
SIGGEEEEEEE, AR DU TÖRSTIG ???? haha nä fyyfaaan Marie, inte ens kul jue :)
Nu måste jag fixa ordning så vi kommer iväg....M
Har varit en härlig kväll med TP, skratt och tända ljus ute på verandan. I morgon blir det en utflykt med sol och kanske tom bad..eller....ehh...nää..kanske inte ( badkruka ).
Har inte varit hemma nu på ganska länge och jag undrar hur min lya mår, vilken post har kommit? och blommorna ska vi inte tala om. Mina långa vackra växter e nog lite törstiga nu och dammråttorna har säkerligen hittat fram även om man inte varit där. När Picasso är borta dansar råttorna på bordet..eller..nja...nåt sånt....
Nästa vecka blir det Västervik då vi ( Jag å A ) ska iväg på bröllop. Vad ska jag ha på mig ? Klänning ? Kostym ? Jaja det lär visa sig....
Jag älskar denna kvinna och låten äter upp mig inifrån, underbar !
Älska NU mina vänner för imorgon kan det vara försent !
Peace / Marie
Har inte varit hemma nu på ganska länge och jag undrar hur min lya mår, vilken post har kommit? och blommorna ska vi inte tala om. Mina långa vackra växter e nog lite törstiga nu och dammråttorna har säkerligen hittat fram även om man inte varit där. När Picasso är borta dansar råttorna på bordet..eller..nja...nåt sånt....
Nästa vecka blir det Västervik då vi ( Jag å A ) ska iväg på bröllop. Vad ska jag ha på mig ? Klänning ? Kostym ? Jaja det lär visa sig....
Jag älskar denna kvinna och låten äter upp mig inifrån, underbar !
Älska NU mina vänner för imorgon kan det vara försent !
Peace / Marie
Mina 10 bästa uppfinningar. Finns ju massor men dessa är bra tycker jag.
Det är sånt här man kan ställa upp på utan att ha känslan att det kommer bli fel.Visst kan det stå att mina bästa uppfinningar är tortyrkammaren, pistolen och bantningspreparat med chansen e liten :) Har fortf lite förtroende kvar för AB bilagorna får se om det håller i sig...
Solen strålar häruppe och jag sitter just nu i en brassestol och blir brun om nosen. Det luktar grill och blommorna är vackra. En geting surrar runt mig å tur e väl att jag inte e rädd för dom, lite "sting i asset" ska man aldrig vara rädd för :)
Jag har sting i mitt asss å det har gått ganska bra för mig :)
Jag sitter och funderar kring livet och varför vissa saker sker, eller jag vet varför dom sker, är bara nyfiken på hur det blir sen....
Kvällen är ung och själen helas, bit för bit, sakta men säkert och för varje solstråle som nuddar min panna så stärks mitt inre som ett sandkorn som blir till pärla...
Snart gnistrar jag, snart blommar jag ut igen...
Musiken sprudlar ur mitt inre och texterna skriver sig själv, här sitter jag naturlig , här sitter jag i min enkelhet och undrar....................................................................................................
VEM VAR DET SOM SKET ???????????
SIGGE SÅKLART ☺
Kärlek Marie
Det är sånt här man kan ställa upp på utan att ha känslan att det kommer bli fel.Visst kan det stå att mina bästa uppfinningar är tortyrkammaren, pistolen och bantningspreparat med chansen e liten :) Har fortf lite förtroende kvar för AB bilagorna får se om det håller i sig...
Solen strålar häruppe och jag sitter just nu i en brassestol och blir brun om nosen. Det luktar grill och blommorna är vackra. En geting surrar runt mig å tur e väl att jag inte e rädd för dom, lite "sting i asset" ska man aldrig vara rädd för :)
Jag har sting i mitt asss å det har gått ganska bra för mig :)
Jag sitter och funderar kring livet och varför vissa saker sker, eller jag vet varför dom sker, är bara nyfiken på hur det blir sen....
Kvällen är ung och själen helas, bit för bit, sakta men säkert och för varje solstråle som nuddar min panna så stärks mitt inre som ett sandkorn som blir till pärla...
Snart gnistrar jag, snart blommar jag ut igen...
Musiken sprudlar ur mitt inre och texterna skriver sig själv, här sitter jag naturlig , här sitter jag i min enkelhet och undrar....................................................................................................
VEM VAR DET SOM SKET ???????????
SIGGE SÅKLART ☺
Kärlek Marie
Fick en fråga om vad som står på min arm, och där står det I Believe !!
Jag TROR på att livet redan har en plan för dig. Jag TROR att du är tvungen att gå igenom saker för att komma till insikter som du behöver för att ditt liv ska bli så komplett och lyckligt som möjligt. Jag TROR på att du får vad du förtjänar i livet efter hur du lever mot dig själv och andra. Du kan inte springa ifrån det som är meningen att du ska ha, på gott och ont.
Jag TROR att om man verkligen vill förändras så kan man det, för du bestämmer över ditt eget liv. Jag TROR på att med godhet besegrar man den onde, MEN jag TROR INTE på att vara en dörrmatta, utan att stå upp för sig själv och framförallt TROR jag på kärleken !
Marie Picasso
Jag TROR på att livet redan har en plan för dig. Jag TROR att du är tvungen att gå igenom saker för att komma till insikter som du behöver för att ditt liv ska bli så komplett och lyckligt som möjligt. Jag TROR på att du får vad du förtjänar i livet efter hur du lever mot dig själv och andra. Du kan inte springa ifrån det som är meningen att du ska ha, på gott och ont.
Jag TROR att om man verkligen vill förändras så kan man det, för du bestämmer över ditt eget liv. Jag TROR på att med godhet besegrar man den onde, MEN jag TROR INTE på att vara en dörrmatta, utan att stå upp för sig själv och framförallt TROR jag på kärleken !
Marie Picasso
Sångaren Ronan Keating får frågan : Du och din fru har varit gifta i 11 år-hur får man kärleken att spira så länge ??
Han svarar : Jag vet vad min fru tänker, vill, gillar och behöver. Folk har en tendens att ignorera varandra i en relation . Man gifter sig för att vara tillsammans - inte ifrån varandra. Jag tror att nyckeln är att ge varandra uppmärksamhet.
Tänk vilka fina och tänkvärda ord man kan hitta på någons toalettgolv..
❀ ❀ ❀ ❀ ❀
Kom nyligen in från en 2 h lång promenad med trosjägaren...Han är för go!
Godnatt på er !
Marie
Han svarar : Jag vet vad min fru tänker, vill, gillar och behöver. Folk har en tendens att ignorera varandra i en relation . Man gifter sig för att vara tillsammans - inte ifrån varandra. Jag tror att nyckeln är att ge varandra uppmärksamhet.
Tänk vilka fina och tänkvärda ord man kan hitta på någons toalettgolv..
❀ ❀ ❀ ❀ ❀
Kom nyligen in från en 2 h lång promenad med trosjägaren...Han är för go!
Godnatt på er !
Marie
#3 julia 2009-05-28 17:56:30
hej marie! =) du är min stoooora förbild!!!
.jag undrar om du ska till piteå i helgen,på lördag =) jag ska dit och shoppa, snälla =) kram julia
SVAR : Nej tyvärr så blir det inte Piteå, utan jag stannar i Umeå. Kram
.jag undrar om du ska till piteå i helgen,på lördag =) jag ska dit och shoppa, snälla =) kram julia
SVAR : Nej tyvärr så blir det inte Piteå, utan jag stannar i Umeå. Kram
#2 Maria 2009-05-28 16:33:29
Tror
du missade min fråga om du har några tips för ökat självförtroende samt
om du nån gång har fått negativ respons för ditt intresse för det
andliga? :) Puss <3
SVAR: Glöm aldrig ditt eget värde, du är värdefull precis som du är. Omge dig med vänner och andra som ger dig energi, och ta bort resten. Det finns även bra böcker du kan läsa för att finna inre styrka. Vad det gäller det andliga så tycker jag mest att människor tycker att det är intressant, i allafall dom som jag möter ansikte mot ansikte. Finns säkert andra som inte tror eller vill tro på det jag tror på , och det är helt ok för mig. Kram
Sen vill jag meddela att syrran och veras hund Sigge är en trosfetisch, alltså allvarligt. Han äter alltid upp alla trosor som han får tag i och bara ska han sluska i grenen, han åt precis upp mina finaste Dolce Gabbans trosor, så nu blir det mormors mameluckerna framöver. Inte nog med trosorna så var han på mina nya jeans också, och var hade han gnagt hål någonstans?? I grenen såklart....
Blir inga mera hundben för mig, utan ska jag köpa en present till Sigge så blir det ett 3 pack från H& M :)
Hej Marie!
Jag undrar om du har ändrat eller behållt inredningen som roomservice fixade i ditt vardagsrum?
Kramar
SVAR: Jag har flyttat från den lägenheten. Tog med mig vissa saker som soffan och kaninlampan:)
2 moonzanna 2009-05-19 13:38:42
Jag undrar om du har ändrat eller behållt inredningen som roomservice fixade i ditt vardagsrum?
Kramar
SVAR: Jag har flyttat från den lägenheten. Tog med mig vissa saker som soffan och kaninlampan:)
2 moonzanna 2009-05-19 13:38:42
jag
undrar vad du har för storlek på dina kläder..du är lite kurvig och har
former precis som jag så du är en förebild i outfits och kläder (
självklart sången oxå ) för mig. Det är därför jag undrar..det är så
bra att se hur kläder sitter ;)
SVAR : Det är nästan alltid vid bysten som jag måste ha lite större, med 38-40 på tröjor, och 30 på jeans sen jag blev sjuk och gick upp i vikt. Tidigare hade jag 27.
SVAR : Det är nästan alltid vid bysten som jag måste ha lite större, med 38-40 på tröjor, och 30 på jeans sen jag blev sjuk och gick upp i vikt. Tidigare hade jag 27.
#3 Carolina 2009-05-19 14:36:24
Jag undrar om du skulle kunna blogga lite mer om ditt intresse för djur och hur man kan hjälpa.
Sen är det kul att läsa om din synska förmåga också. Kram
SVAR : JA det ska jag tänka på :) Kul att du har dessa intressen med :)
Sen är det kul att läsa om din synska förmåga också. Kram
SVAR : JA det ska jag tänka på :) Kul att du har dessa intressen med :)
#4 Luigi Donatello Asero 2009-05-19 16:28:49
Hej Marie,
Bra att du gärna svarar på frågor.
Jag ser att du även angivit din e-postaddress på denna sida. Kommer du att besvara alla e-brev?
Ha det en bra dag
Luigi Donatello Asero
SVAR : Jag besvarar dom som jag hinner med och dom som jag tycker är relevanta. Många gånger får jag frågor om det som jag redan berätta om i min blogg. Må gott.
Bra att du gärna svarar på frågor.
Jag ser att du även angivit din e-postaddress på denna sida. Kommer du att besvara alla e-brev?
Ha det en bra dag
Luigi Donatello Asero
SVAR : Jag besvarar dom som jag hinner med och dom som jag tycker är relevanta. Många gånger får jag frågor om det som jag redan berätta om i min blogg. Må gott.
#5 ellen 2009-05-19 20:23:17
hej
marie hur många systrar har du? för du har en som heter veronica och en
som heter martina men du kallar dina systrar för vera & vera så är
dom tre??? kram från ellen
SVAR : Jag har 2 systrar, den andra Martina och Veronika, den andra veronika är min systers sambo.
SVAR : Jag har 2 systrar, den andra Martina och Veronika, den andra veronika är min systers sambo.
#6 karin 2009-05-19 21:42:16
hej igen
vet inte om du fick min fråga sist jag skrev för det verkade bli något konstigt när jag skulle skicka
jag frågade i alla fall hur du och din albin träffades?
MVH
karin
SVAR : Vi träffades på radiorix festivalen :)
vet inte om du fick min fråga sist jag skrev för det verkade bli något konstigt när jag skulle skicka
jag frågade i alla fall hur du och din albin träffades?
MVH
karin
SVAR : Vi träffades på radiorix festivalen :)
#7 Celicia 2009-05-19 23:14:14
Har
du några framtidsdrömmar? Liksom några saker du vill förverkliga nu när
du faktiskt kan, typ öppna hundhem eller dylika saker? Eller öppna en
stiftelse för hundar? Ja något liknande? :)
Kraaam, du är helt fantastisk!
SVAR :Jag har drömmar absolut, drömmar som jag ska göra till verklighet, och det är bla att öppna ett djurhem och att fortsätta med musiken tills jag blir gråhårig :) Tack så hjärtligt !
Kraaam, du är helt fantastisk!
SVAR :Jag har drömmar absolut, drömmar som jag ska göra till verklighet, och det är bla att öppna ett djurhem och att fortsätta med musiken tills jag blir gråhårig :) Tack så hjärtligt !
#8 emma 2009-05-20 09:32:02
jag undrar vad du använder för foundation och vart du köpt dina solglasögon? :)
SVAR : När jag väl använder det så har jag en från MIMO som ligger i stockholm. Kommer tyvärr inte ihåg vad den heter, och har den inte med mig här i Umeå. Mina solglasögon är köpta i Grekland :)
9 Marie Munther 2009-05-20 10:18:07Hej Marie
Jag vill bara meddela att min KOL sjuka mamma som jag skrivit och berätta om för dig tidigare (när du skrivit på bloggen och berättat om när din syster blev sjuk) är borta nu. Hon somnade in lugnt och stilla i natt.
Kram Marie
SVAR: Jag är jätte ledsen, och jag sänder dig värme.
10 Natalia 2009-05-20 15:29:04
SVAR : När jag väl använder det så har jag en från MIMO som ligger i stockholm. Kommer tyvärr inte ihåg vad den heter, och har den inte med mig här i Umeå. Mina solglasögon är köpta i Grekland :)
9 Marie Munther 2009-05-20 10:18:07Hej Marie
Jag vill bara meddela att min KOL sjuka mamma som jag skrivit och berätta om för dig tidigare (när du skrivit på bloggen och berättat om när din syster blev sjuk) är borta nu. Hon somnade in lugnt och stilla i natt.
Kram Marie
SVAR: Jag är jätte ledsen, och jag sänder dig värme.
10 Natalia 2009-05-20 15:29:04
hej
marie!du e jämt så fin i håret o jag undrar om allt e ditt äkta hår
eller om de e exstenisons? om de e exstensions, vilken typ e de då?
älskar de, hur fint som helst puss på dej
SVAR: Tack så mycket.Just nu har jag extentions, och för bästa resultat ska du ringa till Bangs i Stockholm och fråga efter Marre!Han är bäst :)
SVAR: Tack så mycket.Just nu har jag extentions, och för bästa resultat ska du ringa till Bangs i Stockholm och fråga efter Marre!Han är bäst :)
#11 Annie 2009-05-20 18:44:23
Då undrar jag över dina kläder... VAr de Gina ? De fina linnet med massa olika färger på ?
Sen vet jag att de var något mer klädes plagg, men de kommer jag inte på igen nu tyvärr :-(
//Annie
SVAR: Japp, GINA :) Gröna koftan är gammal och jag mins inte vart jag köpte den.
Sen vet jag att de var något mer klädes plagg, men de kommer jag inte på igen nu tyvärr :-(
//Annie
SVAR: Japp, GINA :) Gröna koftan är gammal och jag mins inte vart jag köpte den.
#12 Caroline 2009-05-24 18:09:06
Hejsan
Marie! Hoppas du mår bra. Jag har en fråga till dig som jag tror du kan
svara på. Du och Albin verkar vara jätte lyckliga tsm och det är så att
jag tycker om en kille jätte mycket. Han gillar mig också men jag vågar
aldrig visa hur mkt jag gillar honom. Vi umgås, kollar film och sitter
bredvid varandra men egentligen så vill jag bara hålla om honom och
visa hur mkt han betyder för mig. Jag är så jävla feg, vad ska jag
göra?! Tror att det kan ha med mitt dåliga självförtroende att göra.
Jag ser för det mesta bara negativa saker med mig själv... Kramar till
dig, you bring out the best of me <3
SVAR : Du lever NU, och det blir alltid som det är meningen, så var inte rädd att säga vad du tycker, för om det inte skulle bli som du önskar i detta nu, så kommer den riktiga kärleken dyka upp längre fram. Var inte rädd.
SVAR : Du lever NU, och det blir alltid som det är meningen, så var inte rädd att säga vad du tycker, för om det inte skulle bli som du önskar i detta nu, så kommer den riktiga kärleken dyka upp längre fram. Var inte rädd.
#1 Emma 2009-05-26 10:25:25
åhh ja har precis hittat din blogg!
Jaag verkligen dunder beundrade dig i idol och älskade din röst. MEn efter idol har ja inte hört ett skvatt från dig, har du gjort något nytt eller vart försvann du?! Jag som såg fram emot att få höra massa låtar från dig :)!
SVAR: Tack så jätte mycket, vad kul. Jag var tvungen efter ett väldigt intensivt år med 3 turneer att andas och hitta tillbaka till krafterna och lugnet. åller nu p åmed ett nytt album, men vill inte stressa så det kommer när det kommer.
Jaag verkligen dunder beundrade dig i idol och älskade din röst. MEn efter idol har ja inte hört ett skvatt från dig, har du gjort något nytt eller vart försvann du?! Jag som såg fram emot att få höra massa låtar från dig :)!
SVAR: Tack så jätte mycket, vad kul. Jag var tvungen efter ett väldigt intensivt år med 3 turneer att andas och hitta tillbaka till krafterna och lugnet. åller nu p åmed ett nytt album, men vill inte stressa så det kommer när det kommer.
Haha, spännande :)
Värst vad ni reser, mysigt! Vart är ni påväg denna gången? ;)
Kram.
Värst vad ni reser, mysigt! Vart är ni påväg denna gången? ;)
Kram.
SVAR: UMEÅ :)
Har säkert missat några frågor, så hojjta till om så e fallet !
Puss å kram mina vänner, ni är underbara och jag är så glad att ni finns !
PICASSO
Har precis fått reda på att amelia reportaget kommer om ca 2 veckor, det kommer handla mest om den andliga biten och lite "spökerier" som ni säkerligen skulle kalla det :) Båda har jag sett och gått igenom, vilket tyvärr är ett måste. Inte i alla tidningar men i många. Detta känns bra och jag gillar dom båda.
Sen kommer Djurens rätt den 10 Juni...
Hade fått medd på mobilen för några dagar sen ,en kvinna på expressen ville höra sig för om Miljögalan som jag ska vara med på i nov. Det är ganska tråkigt då det har gått så långt att jag inte ens vill tala med expressen oavsett vad dom undrar, eller hur ?
Låt säga, bara som exempel att dom skulle vilja göra ett stort reportage om mig, musiken, djuren eller vadsom som jag sen fick själv gå igenom så skulle jag nog tacka nej ändå. Har inte ens lust att ringa tillbaka för att förklara läget. Dom har bränt sina broar alldeles för många gånger. Jag är heller inte desperat på att synas så jag känner inte att jag förlorar något genom att tacka nej, utan tvärtom, jag vinner min själv och jag får lugn och ro i själen.
Så Christina Lundell på Expressen, du verkar ju läsa min blogg så nu vet du varför jag inte hör av mig, och inte heller i framtiden kommer göra det.
Har ingen lust, vill inte, ointressant !
Bråk hit å dit, och triangeldrama och fansen sviker osv. Fortsätt med det så fortsätter jag med mitt !
Tack för mig / Marie Picasso
Sen kommer Djurens rätt den 10 Juni...
Hade fått medd på mobilen för några dagar sen ,en kvinna på expressen ville höra sig för om Miljögalan som jag ska vara med på i nov. Det är ganska tråkigt då det har gått så långt att jag inte ens vill tala med expressen oavsett vad dom undrar, eller hur ?
Låt säga, bara som exempel att dom skulle vilja göra ett stort reportage om mig, musiken, djuren eller vadsom som jag sen fick själv gå igenom så skulle jag nog tacka nej ändå. Har inte ens lust att ringa tillbaka för att förklara läget. Dom har bränt sina broar alldeles för många gånger. Jag är heller inte desperat på att synas så jag känner inte att jag förlorar något genom att tacka nej, utan tvärtom, jag vinner min själv och jag får lugn och ro i själen.
Så Christina Lundell på Expressen, du verkar ju läsa min blogg så nu vet du varför jag inte hör av mig, och inte heller i framtiden kommer göra det.
Har ingen lust, vill inte, ointressant !
Bråk hit å dit, och triangeldrama och fansen sviker osv. Fortsätt med det så fortsätter jag med mitt !
Tack för mig / Marie Picasso
Logga in på improveme.se
SENASTE NYTT
SKRÄCKBILDERNA PÅ NADINE COYLE
BROOKE SHIELDS OM INGREPPEN
10 KÄNDISKVINNOR BERÄTTAR
LISA RINNA OM BOTOXEN
CINDY CRAWFORD AVSLÖJAR
SÅ UNDVIKER HON KAMERAN
OSCARSGALAN 2010
Bloggarna presenteras av:
PATTINSON FÖRSÖKER BLI STÖRRE
SÅ GÖR TV-STJÄRNAN
SÅ FIXAR DU HENNES LOOK
SÅ LEVER ANNALYNNE MCCORD
ARTISTENS HÅRCHOCK
MARIAHS MAKE ÄR OROLIG
SÅ FÅR DU HENNES HÅR
TRÄNA SOM EN STJÄRNA
JESSICA ÄTER KACKERLACKOR
EXKLUSIV INTERVJU
POSH OM SMALA MODELLER
KURKOVA KALLADES FET
VAD HAR HÄNT?
