Annika om självsvälten

Krönikören Annika Marklund har själv lidit av ätstörningar och är kritisk mot dagens osunda, och helt orealistiska, kroppsideal. För improveme.se berättar hon om kampen för att bli frisk – och vad som fungerade för henne.

Varför tror du att så många unga tjejer och killar är missnöjda med sina kroppar idag?
-Därför att många människor tjänar väldigt mycket pengar på det faktum att vi kämpar för att nå upp till en idealbild som inte existerar. Jag är ingen historiker, så jag kan inte uttala mig om hur det sett ut tidigare, men det är uppenbart att vi idag fokuserar på kropp och utseende på ett sätt som är fullkomligt livsfarligt.

Vad tror du skulle behöva göras för att vi ska få sundare kroppsideal?
-Om jag hade svaret på den frågan skulle jag inte vila en sekund förrän jag drivit igenom en sådan förändring. Men det är ingen fråga som har ett enkelt svar. Vi behöver ett mer humant samhälle, där vi kan känna oss uppskattade och trygga utan att ständigt bli bedömda efter våra kroppar och utseenden. Hur kommer vi dit? Jag har ingen aning. Jo -genom att media, reklambranschen och modebranschen tar ett gemensamt beslut att sluta visa upp skönhet som en ouppnåelig mall alla ska sträva efter att passa in i. Tyvärr ser jag inte att det någonsin kommer att hända. Men varje enskild person kan ta sitt ansvar genom att verkligen anstränga sig för att inte döma varken sig själv eller andra människor baserat på utseende. Det är fan inte lätt, men jag ser ingen annan väg.

Vad har du själv för erfarenheter inom detta?
-Jag har jobbat som modell i tio år, men började må dåligt över min kropp ännu tidigare. För mig handlade det framför allt om annan typ av ångest som jag hanterade genom att inte äta. Men det blev verkligen inte bättre av att jag började modella -jag har långt ifrån en perfekt modellkropp, och det fick jag nu höra av andra i stort sett varje dag under flera års tid.

#IMG2-L#-Det är först det senaste året jag har kunnat friskförklara mig själv, och det är egentligen också först nu jag kan se att jag faktiskt var sjuk. Men jag vågar inte ge mig in på att träna eller äta “rätt“, av rädsla för att ångesten ska komma tillbaka. Så fort jag gör något för att “förbättra“ min kropp går det överstyr, jag tappar kontrollen. “Okej, jag borde inte äta en kanelbulle till. Och jag borde inte äta pasta, kolhydrater är väl inte så himla bra? Jag tar lax och sallad istället. Fast… jag kanske egentligen inte borde äta det heller? Jag kanske borde gå och träna istället?“ Nej, det går bara inte. Kanske om ett par år.

Vad har du för tips till någon som mår dåligt och känner sig pressad av skönhetsidealen?
-Jag tror att det enda man kan göra är att verkligen kämpa för att förändra sin inställning till sig själv. Det finns så otroligt mycket annat i livet som ger glädje -om man känner sig pressad av idealen kommer man aldrig att bli lycklig genom att försöka uppnå dem, eftersom det är omöjligt att nå ända fram. Det bästa är förmodligen att byta miljö. Om man jobbar som modell eller umgås i kretsar där utseendet är oerhört viktigt krävs det en sanslöst stark personlighet -eller fantastiska gener -för att inte börja må dåligt.

-Men det finns alternativ. Det finns massor av människor som inte dömer dig utifrån hur du ser ut! Gör sådant du gillar istället, utveckla dina talanger och umgås med människor som delar dina intressen. Försök att inse att din utseendeångest handlar om någonting annat, och att den inte kommer att försvinna för att du bantar, hetstränar eller lägger dig på ett operationsbord. Ja, det är ett simpelt svar, och väldigt mycket lättare sagt än gjort. Hade jag haft ett bättre svar hade jag med glädje delat med mig, men det här är vad som fungerade för mig.

Hur kan man hjälpa en kompis som mår dåligt?
-Det första du ska tänka på är att själv tydligt ta avstånd ifrån sjuka tankar och beteenden hos dig själv -om din kompis inte vill äta är det en väldigt dålig idé att själv tjata om hur tjock och äcklig du är. Försök prata med din kompis, berätta att du är orolig, och erbjud dig att se till att han eller hon får hjälp. Om din vän slår ifrån sig, och du märker att han eller hon börjar bli allvarligt sjuk, är det din plikt som vän att hjälpa personen ändå. Du riskerar er vänskap, men om du inte gör det riskerar du din väns liv.

Hur ser idealen ut inom modellbranschen, enligt din erfarenhet?
-Idealet är en utmärglad fjortonåring där alla utstickande benknotor retuscherats bort. En kropp som alltså inte kan finnas på riktigt.

Vilken roll har bloggare i detta?
-“Bloggare“ är ju bara vanliga människor som gått in på nätet och startat en blogg. Jag anser att vi alla har lika stort ansvar för att ta hand om oss själva och varandra, oavsett om vi har en blogg eller inte. Om vi ständigt nojar över vår vikt och våra utseenden kommer vi inte bara att själva bli olyckliga, vi kommer också att påverka andra negativt, vare sig de är våra bloggläsare, kollegor, klasskompisar, vänner eller syskon. Det handlar inte om att motarbeta “skönhet“ -det är inget fel i att vara smal eller trendig -utan om inställning. Återigen: Tycker vi att våra utseenden är det viktigaste i livet har vi inte bara ett problem själva, vi överför också det problemet till andra människor.

-Mode- och skönhetsbloggare är knappast dåliga, ytliga människor. De är en helt naturlig del av vårt samhälle. Så länge de inte hetsar sina läsare att banta, operera sig eller skuldsätta sig genom att konstant köpa nya kläder ser jag inget fel i deras bloggande. Att glorifiera ätstörningar är däremot aldrig okej, och det gäller både bloggare och alla andra.

Namn: Annika Marklund
Ålder: 25 år
Bor: Stockholm
Yrke: Frilansskribent, bloggare och modell

Bildspel: Annika om självsvälten

Bildspel: Annika om självsvälten

Bildspel: Annika om självsvälten

Bildspel: Annika om självsvälten

[email protected]

2009-03-30 07:16:00

Publicerad: 30 mars 2009

Arbetar du med en psykopat?

Här är varningstecknen som gör att du måste se upp